Ränteavdrag för företagslån

Ränteavdrag på företagslån kan utnyttjas av aktiebolag och vissa handelsbolag. Hur avdraget räknas ut, samt deklaration sker, beror på beräkningsmodell. Läs nedan om hur ränteavdraget fungerar för de två beräkningsmodeller som finns att välja på.

Processen vid ränteavdrag för företag

Här beskrivs, förenklat, processen för att använda ränteavdrag för företagslån, krediter och andra ränteutgifter. Under kommande rubriker förklaras de olika begreppen och beräkningsmodellerna. 

1. Betala ränta

Under räkenskapsåret betalar företaget amortering och ränta på dess lån och krediter. Detta bokförs sedan antingen som långfristiga eller kortfristiga skulder samt ränteutgifter. 

Det är enbart om företaget har ett negativt räntenetto som ränteavdrag kan ske. Läs mer om hur negativt räntenetto beräknas längre ner i artikeln. 

2. Ränteutgifter anges på deklarationen

På företagets årliga inkomstdeklaration finns i regel förtryckt information från de banker och långivare som företaget har skulder hos. Detta eftersom de automatiskt skickar in informationen till Skatteverket. 

Saknas det information om ett lån, eller ränteinbetalning, behöver detta i så fall kompletteras. Detsamma gäller exempelvis om företaget lånat pengar av dess ägare då den informationen inte kommer Skatteverket tillhanda automatiskt. 

3. Blankett N9

Om ränteavdrag beräknas via EBITDA-regeln ska alltid blankett N9 bifogas. Detsamma gäller vid vissa situationer om förenklingsregeln används. Se mer om de olika beräkningsmodellerna, samt när deklaration via blankett N9 måste ske,  längre ner i artikeln.

4. Återbetalning utifrån skatteinbetalning 

Utifrån all information som finns på inkomstdeklarationen beräknas total skatt som företaget förväntas att betala för det gällande räkenskapsåret. Har företaget utnyttjat ränteavdraget för företagslån och krediter kan därmed denna skatt ha sänkts. Det fungerar därmed på ett liknande sätt som vid ränteavdrag för privatpersoner även om uträkningen kan ske på en helt annat sätt.

Då behöver inte ränteavdraget beräknas & deklareras

De flesta små aktiebolag behöver varken beräkna ränteavdrag eller deklarera det. Detta utifrån att all information redan finns registrerat. Det kräver även att samtliga följande punkter är uppfyllda. 

  • Negativt räntenetto på under 5 miljoner – Ränteinkomster – Ränteutgifter)
  • Förenklingsregeln används – Läs mer om förenklingsregeln längre ner i artikeln
  • Inget kvarstående räntenetto – Avdrag önskas inte ske på kvarvarande negativt räntenetto från tidigare år.
  • Inte koncern – Aktiebolaget ingår inte i en intressegemenskap, exempelvis koncern

Generella förutsättningar för företagslånet

De generella förutsättningarna för att kunna göra ränteavdrag på företagslån presenteras i punktform nedan. Utöver dessa finns specifika förutsättningar beroende på exempelvis bolagsform eller om företaget ingår i en koncern. 

  • På ränteutgift – Avdraget får enbart användas på ränteutgifter, med vissa få undantag. Det får exempelvis inte användas på utgiftsränta på skattekontot. Vad som anses vara ränteutgifter och ränteinkomster finns definierat i Inkomstskattelag 1999:1229 kap 24. Det går även att se Skatteverkets rättsliga vägledning ”Vad är ränteutgifter och ränteinkomster”.  Ytterligare vägledning kan nås via avsnitt A och B på bilaga N9. 
  • Av betalningsansvarig – Avdraget kan enbart genomföras av den som är juridiskt ansvarig för lånet. I denna artikel är förutsättningen att ett aktiebolag vill göra ränteavdrag på företagslån. 
  • Inte på förskott – Om företaget har betalat in ränteutgifter i förskott får inte dessa tas med i uträkningen. 
  • Juridiska personer / Handelsbolag– Avdraget får enbart ske av juridiska personer samt av vissa Handelsbolag. Det innebär därmed även ekonomiska föreningar samt utländska delägarbeskattade företag. De Handelsbolag som inte omfattas är de som haft fysiska personer som ägare under hela beskattningsåret. 
  • Negativt räntenetto – Ränteavdrag kan enbart ske om negativt räntenetto finns för räkenskapsåret eller om tidigare års negativa räntenetto kan lyftas upp. 

Exempel på begränsningar

För ett aktiebolag som enbart har ränteinkomster från sparkonto och ränteutgifter från företagslån är beräkning relativt enkel. Om det däremot finns övriga poster kan det bli betydligt svårare och i regel köps då professionell hjälp in. Det finns nämligen ett flertal regler och begränsningar att förhålla sig till. Några exempel visas med länkarna nedan som går till Skatteverkets hemsida gällande respektive fråga. 

 Ta alltid juridisk hjälp om du inte är säker på hur deklaration av ränteavdrag för företagslån och krediter ska ske!

Uträkning av ränteavdrag på företagslån – Räntenetto

Förutsatt att företaget har ett negativt räntenetto kan ränteavdrag ske. I korthet innebär negativt räntenetto att företaget har större ränteutgifter än ränteinkomster från exempelvis företagslån respektive bankkonton. 

Beräkningen av ränteavdraget kan ske på två olika sätt. Företaget kan själv välja vilken beräkningsmodell som ska användas. Det går även att byta beräkningsmodell år till år. 

Beräkna med förenklingsregeln

Med förenklingsregeln beräknas bara skillnaden mellan ränteutgifter och ränteinkomster. Om det är ett negativt räntenetto får avdrag ske på detta belopp men maximalt upp till negativt räntenetto på 5 miljoner. 

Ränteavdrag (max 5 miljoner) = Ränteinkomst minus ränteutgift

De flesta små aktiebolag använder förenklingsregeln vilket även innebär att de generellt inte behöver göra egna beräkningar då all information är med i bolagets redovisning. Se räkneexemplet lite längre ner. 

Snickarfirma AB har ränteinkomster på 20 000 kronor och ränteutgifter på 120 000 kronor. Alla dessa är skattepliktiga respektive skattemässigt avdragsgilla. Det negativa räntesaldot blir 100 000 kronor.

Eftersom både ränteinkomster och ränteutgifter är förtryckta i bolagets redovisning behöver inte företaget göra något alls.  

Begränsning inom intressegemenskap

Om företaget ingår i en intressegemenskap är gränsen på 5 miljoner totalt för hela intressegemenskapen förutsatt att minst ett företag väljer denna beskattningsmodell. Ett exempel på intressegemensamt är en koncern.

Beräkna med EBITDA-regeln

Med EBITDA som beräkningsmodell räknas avdraget fram i två steg. Först beräknas avdragsunderlaget. Sedan beräknas avdragsutrymme, vilket är 30% av avdragsunderlaget. Ränteavdrag får ske maximalt upp till detta avdragsutrymme. 

Avdragsunderlag = EBITDA dvs. skattemässiga resultat förutom räntor, värdeminskningsavdrag, avsättningar till/återföreningar av periodiseringsfonder samt överskott från andelar i handelsbolag och utländska delägarbeskattade juridiska personer. (Se Skatteverkets regler kring EBITDA här). Är det ett investmentföretag eller ekonomisk förening kan det tillkomma ytterligare avdrag. 

Avdragsutrymme = 30 % av avdragsunderlaget. 

Ränteavdrag = Maximalt upp till avdragsutrymmet

Beräkningen som presenteras ovan ska enbart ses som ”grunden” för att räkna ränteavdraget via EBITDA-regeln. Det kan tillkomma fler faktorer att förhålla sig till så som begränsningar, koncernutjämning med mera.  

Kvarstående negativt räntenetto

Utöver årets negativa räntenetto får även kvarstående negativt räntenetto från föregående år lyftas upp. På detta sätt finns möjlighet att få ränteavdrag på ränteutgift som uppkommit tidigare år men inte varit möjliga att göra avdrag för. Detta exempelvis på grund av begränsat avdragsutrymme. 

Kvarstående negativt räntenetto kan sparas i upp till sex år. Däremot utnyttjas alltid årets uppkomna negativa räntenetto först.

Koncernutjämning

Koncernutjämning kan ske om ett företag, inom en koncern, har negativt räntenetto och ett annat företag, inom samma koncern, har positivt räntenetto. Detta förutsatt att det har uppstått under samma beskattningsår. 

För att det ska kunna genomföras krävs att det finns koncernbidragsrätt mellan företagen. Bägge ska även redovisa utnyttjad koncernutjämning i dess inkomstdeklarationer vilka måste ha samma deklarationstidpunkt. 

Deklaration via N9

Som visas ovan behöver inte företag som använder förenklingsregeln skicka in någon bilaga i samband med inkomstdeklarationen. Detta förutsatt att negativt räntenetto är under 5 miljoner och att aktiebolaget inte ingår i en intressegemenskap. Blankett N9 används därmed vid följande tillfällen:

Vid EBITDA

  • EBITDA-beräkning används
  • Avdrag av kvarstående räntenetto från året innan utnyttjas
  • Ränteavdrag från annat företag inom samma koncern alternativt vid överföring av negativt räntenetto till annat företag inom koncernen (koncernutjämning). 

Förenklingsregeln

  • Företaget ingår i en intressegemenskap, exempelvis koncern. 
  • Negativt räntenetto är över 5 miljoner

Frågor och svar

Kan ändringar kring ränteavdrag för företagslån ske i efterhand?

Ja, ändringar kan ske genom att en kompletterande skattedeklaration skickas in.
Får enskild firma göra ränteavdrag som företag?

Enskild firma är inte en juridisk person vilket innebär att ränteavdrag inte får ske enlig reglerna för företag.
Måste ränteavdrag deklareras manuellt?

Om företaget tillämpar förenklingsregeln behöver generellt ränteavdraget inte deklareras manuellt. Det finns däremot vissa undantag. Om EBITDA-regeln används behöver alltid blankett N9 användas.