Referensränta
Riksbankens referensränta är en räntesats som fastställs av Riksbanken två gånger per år, den 1 januari respektive den 1 juli. Reporäntan är Riksbankens styrränta och det är reporäntan som styr referensräntan.
Referensräntan ligger i sin tur till grund för flera andra räntor som påverkar dig som privatperson både när det gäller räntan på ditt sparkonto och räntan på ditt lån.
Vem bestämmer referensräntan?
Riksbanken bestämmer referensräntan, som styrs av styrräntan som också bestäms av Riksbanken. Referensräntan motsvarar styrräntan vid slutet av föregående halvår. Referensräntan avrundas uppåt till närmaste halva procentenhet om det behövs.
Hur påverkar Riksbankens referensränta dig?
Referensräntan används för att beräkna andra räntor som dröjsmålsräntan, räntan på dina lån och räntan på ditt sparkonto. Till skillnad från styrräntan är referensräntan inget styrmedel i penningpolitiken utan används mer som ett jämförelsemått.
Referensräntan är viktig för en bolånetagares vardagsekonomi eftersom den största kostnaden på ett bolån utgörs av låneräntan, som till viss del styrs av referensräntan. Om du har ett lån med bara rörlig ränta kan låneräntan bestå av samma räntesats som referensräntan.
Dröjsmålsränta kan tas ut om om en låntagare är försenad med en betalning eller om en konsument inte betalat fakturan i tid. Enligt lag motsvarar dröjsmålsräntan referensräntan plus 8 procentenheter. Vilket innebär att om räntan är 0 procent är dröjsmålsräntan exakt 8 procent.
