Reporänta

Reporäntan, som nu kallas styrränta, styr marknadsräntorna och är Riksbankens främsta verktyg för att påverka det penningpolitiska läget i Sverige. När Riksbanken höjer eller sänker reporäntan påverkas alla andra räntor, vilket i sin tur påverkar svensk ekonomi i stort och därför även inflationen. På den här sidan ska vi berätta mer om reporäntans effekter på ekonomin och hur du som låntagare påverkas.

Vad händer om reporäntan höjs för mig som låntagare?

Har du lån med rörlig ränta kommer din ränta att påverkas om Riksbanken justerar reporäntan. Sänker de reporäntan betyder det att dina räntekostnader minskar under en viss period. Men det betyder ju också att din ränta kommer stiga om reporäntan justeras uppåt.

Tips! Det kan vara smart att dela upp sitt lån på en bunden och en rörlig del för att sprida risken på olika bindningstider. Den rörliga delen kommer fortfarande att påverkas om reporäntan höjs, men eftersom den andra delen är bunden blir de ekonomiska effekterna inte lika stora.

Har du däremot lån med bunden ränta kommer din ränta inte att påverkas om reporäntan stiger, så länge du har bindningstid kvar. Men det innebär också att du inte heller kommer att gynnas om reporäntan sänks.

Så påverkar reporäntan inflationen

Gör Riksbanken bedömningen att de behöver dämpa ett framtida inflationstryck höjer de reporäntan, vilket medför nedgångar i konsumtionen och på börsen. Efterfrågan sjunker och således även inflationen. Bedömer Riksbanken att det behövs stimulans under en lågkonjunktur sänker de reporäntan för att bidra till ökad konsumtion och investeringslust.

Riksbankens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde i Sverige, vilket de anser kräver en låg och stabil inflationstakt. Målet är att hålla inflationstakten kring 2 procent per år. Och genom att höja eller sänka reporäntan försöker Riksbanken motverka väldiga svängningar i konjunkturen för att hålla inflationen så nära målet som möjligt. 

Hur sätter Riksbanken reporäntan?

Riksbanken bestämmer reporäntan utifrån hur det ser ut i världsekonomin och framtida förväntningar på inflationsutvecklingen. Av den anledningen får en justering av reporäntan sällan något direkt genomslag i ekonomin. Ofta tar det faktiskt mellan 1–2 år innan räntejusteringen slår fullt ut.

Hur ofta justerar Riksbanken reporäntan?

Riksbanken har vanligtvis så kallade penningpolitiska möten fem gånger per år där styrelsen beslutar om reporäntan behöver höjas eller sänkas, och i så fall med hur många procentenheter. Räntebeslutet publiceras sedan i den penningpolitiska rapporten där man även kan få en förklaring till Riksbankens beslut att justera reporäntan.

Påverkar reporäntan bolåneräntan?

Justeringar av reporäntan har definitivt effekter på bolåneräntorna, men det finns fler faktorer som bidrar till svängningar på räntemarknaden i stort. Du kanske har märkt att boräntorna har svängt upp eller ner utan att Riksbanken har ändrat reporäntan? Det beror på att marknadsräntorna påverkas i förväg av förväntningarna om vilka beslut Riksbanken kommer ta längre fram i tiden.

Konjunkturläget i Sverige och hur ekonomin ser ut i övriga Europa påverkar också marknadsräntorna.

Bolåneräntorna kan svänga utan förändrade marknadsräntor

Sedan kan just bolåneräntorna faktiskt svänga även utan att marknadsräntorna har gått upp eller ner. Det kan då handla om att upplåningskostnaden i förhållande till marknadsräntan av någon annan anledning har ändrats, till exempel på grund av ökad eller minskad ekonomisk oro, förändrad kreditvärdighet hos banken eller nya konkurrensförhållanden mellan bankerna på marknaden.